Dessa två älskade miniatyr personer alltså! Så mycket kärlek så det finns inte ord för det. De är så himla goa och så totalt oförstörda små individer.
Tiden går bara alldeles för fort dock.. Jag är väldigt glad och tacksam att vi hinner spendera så pass många timmar om dagen ihop som vi ändå gör. Det händer verkligen så sjukt mycket de här första åren.. Jag menar Melina, som typ nyss följde med mig hem från BB, snackar och lär sig allt möjligt nytt dagarna i ända. Liam har sen länge börjat ge sig iväg på sina egna små äventyr och är så rackarns självständig alla redan. Snart behöver de inte lika mycket uppassning längre och jag känner redan hur det är jag, och inte min pappa, som står där och säger att "det var inte länge sen du var sådär liten".. Hemska tanke att livet svischar förbi mig sådär fort.. 😉😅
Note to myself-glöm inte spara ett och annat foto inför studentenplakatet..
